Jan i Närke

Vi kan ju ta fram lite kaniner ur hatten! De nya burarna  på hembyggdsgården blev( åtminstone) delvis klara och 2 av 3 är nu fyllda med kaniner till barnens förnöjelse och andras.
                            Det är rätt jobbigt att köra igång motionen igen efter ett par veckors uppehåll. Men som sagt det gäller att kämpa o "kröka" rygg. Hä int bara o gapa o tro att stekta sparvar flyger in i munnen. När jag är ute o går på mina rundor så är det mest medelålders o äldre som jag möter. Inte så mycket ungdomar. Det gör mig lite bekymrad!  I blåbärsskogen ser jag inte heller särskilt många yngre. Jag läste ochså häromdagen att svenska folket blir (hm) korpulentare!

Här har jag  kommit till slutet av min runda. !0 min hem kanske. Den här gatan, storgatan, går förbi torget o rätt upp norrut, eller nordväst åt . Längst upp på vägen går jag till höger och upp mot norra kyrkogården!

Och på kyrkogården kan man sitta på en bänk o titta på denna vackra minneslund. Jag brukar inte sitta så länge men hinner filosofera om både levande o döda. Det är fina tankar och med fötterna på jorden är det inget problem. Det känns väldigt vilsamt på nått vis. Ibland tänker jag på minneslunden i Gällersta för över den skall min ande sväva. Som sagt, fötterna på jorden o armarna mot himlen! Ibland tänker jag ochså på att senast om 3 år vill jag flytta till Örebro! O det skall jag jobba för!
                               Ja, sen kom jag hem o i mitt hem trivs jag men då har man kanske ochså kraft att fullfölja sina önskningar o ideer!