Städning o filosofier
Jag har torkat alla golven idag o dammsugit innan förståss! Idag är det en av få dagar som jag tillbringat inne helt o hållet. Ibland är det skönt att gå igenom saker både i hjärnan o hjärtat. Jag har ju mycket på båda ställena, barn, barn-barn, andra anhöriga kompisar o annat man tänker på, övervägande positivt. Jag har ochså börjat på o skriva i nått som heter Livsarkivet.För dom som inte vet, det är det till för anhöriga om det skulle hända en något! Ja, helt enkelt hur vill jag ha det när jag dör! Jag anser att nu när man blir 70 i år att det är viktigt för anhöriga att veta hur man vill ha det hur frisk man än är! Det började ju med att jag tog kontakt med katolska kyrkan i Örebro där jag är medlem och pratade med prästen där. Sen gick jag in på en begravningsbyrå i Örebro o frågade mera o då fanns det ett häfte som hette Livsarkivet o skriva ner i! Så nu har jag den saken avklarad.! Känns bra!
Ibland tackar jag Gud för att han förstod och gav mig styrka att flytta upp till mina hemtrakter igen innan jag blev för gammal. För en som alltid har bott på samma ställe i hela sitt liv är det kanske svårt o förstå att man längtar tillbaks till hembygden o till en del av ens rötter! För min del har alltid min hembygd o mina rötter varit en del av nuet vilket ingen har undgått o få höra! Jag har ju förstått att längtan efter hembygden både omedvetet o medvetet har gjort sig påmind mer o mer ju äldre jag blivit. Nu känns det bra o cirkeln är sluten som prästen sa!
För dom som kanske inte riktigt i förstår hur det kan ta tag i en människa med längtan, för min del då till hembygden, en naturlig utveckling mot min ålderdom som jag ser det, skall ni få läsa den här dikten av Verner Von Heidenstam!
Jag längtar hem sen åtta år, i själva sömnen har jag längtan känt.
Jag längtar hem. Jag längtar var jag går - men ej till människor!
Jag längtar marken, jag längtar stenarna där barn jag lekt.
Det här är en av meningarna med livet, jag är nöjd o lite stolt över att ha haft styrkan o bejakat den här känslan hos mig o den finns mitt i nuet! Som sagt cirkeln är sluten!
Ibland tackar jag Gud för att han förstod och gav mig styrka att flytta upp till mina hemtrakter igen innan jag blev för gammal. För en som alltid har bott på samma ställe i hela sitt liv är det kanske svårt o förstå att man längtar tillbaks till hembygden o till en del av ens rötter! För min del har alltid min hembygd o mina rötter varit en del av nuet vilket ingen har undgått o få höra! Jag har ju förstått att längtan efter hembygden både omedvetet o medvetet har gjort sig påmind mer o mer ju äldre jag blivit. Nu känns det bra o cirkeln är sluten som prästen sa!
För dom som kanske inte riktigt i förstår hur det kan ta tag i en människa med längtan, för min del då till hembygden, en naturlig utveckling mot min ålderdom som jag ser det, skall ni få läsa den här dikten av Verner Von Heidenstam!
Jag längtar hem sen åtta år, i själva sömnen har jag längtan känt.
Jag längtar hem. Jag längtar var jag går - men ej till människor!
Jag längtar marken, jag längtar stenarna där barn jag lekt.
Det här är en av meningarna med livet, jag är nöjd o lite stolt över att ha haft styrkan o bejakat den här känslan hos mig o den finns mitt i nuet! Som sagt cirkeln är sluten!
Kommentarer
Trackback
