Jan i Närke

Jag vidhåller fortfarande att för mig är nuet en förening av nutid, dåtid o framtid. Det här fotot fick jag häromdagen via meil av min vän Cai i Frankenthal Tyskland. Historien började med att Cai bodde hos oss i Örebro 1946 i ett år. Barn led ju av sviterna från andra världskriget och Cai kom till oss för att helt enkelt komma ifrån sitt o familjens trauma och för att äta upp sig. Han var älsta barnet i sin familj som mot slutet av kriget lyckades undkomma sovjetmaktens offensiv och tas om hand om på den amerikanska sidan! Jag glömmer aldrig när Cai dök upp hos oss på Sturegatan, Särskilt glömmer jag inte hur han storögt tog itu med söndagsmiddagen som bestod av tupp från farmor i Gällersta och  läskedryck som min far alltid? köpte just till söndagen. Vad vi hade till efterrätt har jag glömt. Sen har det mig berättats att Cai tillbringade en stor del av natten på toaletten. Magen klarade inte av "frosseriet". Jag var vid den här tidpunkten 8 år o Cai 6.
                               Cai minns den här tiden med glädje och hade mycket kontakt med min kära mor och nu är det Cai och jag som fortsätter kontakten. Första gången jag såg Cai igen var sommaren 1954 eller -55 då jag ensam åkte tåg från Luleå via uppehåll i Stockhom till Köln. I Köln tillbringade jag ett par månader med familjen i deras villa. Nästa gång jag såg Cai o hans familj var några år efteråt i vår stuga i Hjo. Sen dröjde det många år.  På 80-talet hälsade familjen på mig i S-hamn över en natt på väg till en hyrd stuga i Borås. Den sommaren regnade det väldigt mycket och Cai berättade senare att det hade regnat hela tiden under deras vecka i Borås.
                                  Sen åkte år 2001 jag och ett av mina barn-barn Måns till Cai o hans familj i Frankenthal(ligger inte långt från Mannheim) Där hade vi en fantastisk vecka, jag och Måns! Dom bjöd oss på allt! Inte ens glass fick jag köpa till Måns eller bjuda på någon! Förutom att Cai i ord beskrev den fina tiden i Örebro så ville han ge Måns o mig allt under tiden vi vistades i deras hem. Det var väldigt rörande o höra hur mycket året i Örebro betydde för Cai.
                                      Sista gången jag såg någan av familjen var i Berlin 2006 då jag och en kompis var där en vecka under fotbolls- VM. Cais o Ingrids dotter Anke visade oss runt i Berlin särskilt i det området där muren stått inte så långt från Brandenburger Tor!  O häromdagen fick jag flera kort från Anke med hennes o Eberharts nyfödda baby!
                                            På det gamla fotot syns jag till vänster om min mor och hunden Diana. Cai syns till höger om min mor och mina systrar sitter på gräset. Att det är på sommaren går ju inte att betvivla p.g.a. hässjan. Somrarna tillbringade familjen i sommarstugan utanför Hjo, ca 50 meter från Vätterns strand!
                        Jaa, det är inte utan att jag blev lite rörd när jag fick kortet via datan. Och visst tål sådana här minnen och andra att finnas i nuet!, Fattas bara! Tilläggas kan att Cai och jag nu är i 70-års åldern!