Jan i Närke

Idag kände jag för att cykla till den Katolska kyrkogården  vid sjön Åmme-
lången, 8 km öster Askersund. Samhället heter Åmmeberg. här står jag på
en liten bro som tar mig över till andra sidan sjön där kyrkogården ligger.

Efter att ha cyklat en 4-500 m så kommer man fram till kyrkogården. På
staketet vid grinden sitter följande plakat som förklarar kyrkogårdens
tillkomst! Jag hoppas ni kan läsa texten så får ni  historien bakom den!

För ett, ett och ett halvt år sen ca, så snyggades till min glädje platsen upp
och nu är det med ännu större glädje o tillfredsställelse jag cyklar hit. På
våren o sommaren försöker jag cykla hit en gång i månaden. Och här under
trädet gör jag korstecknet och ber för mina anhöriga, även dom som är döda.
Jag kan väl säga att jag har min egen lilla gudstjänst här och det känns
mycket bra. Det är en sån rofylld plats och det är så vackert med sjön inpå
ja, hur skall jag beskriva det, högtidligt, tidlöst, positivt, pastoralt......minnen.

Att jag mycket tänker på min mor o mormor o  är inte så konstigt.
Det är dom jag har mina katolska o utländska rötter ifrån. På den här grav-
stenen står det Schmidt o då tänkte jag ännu mer på dom, ty min mammas
mormor hette just Schmidt som ogift. Det hade naturligtvis varit roligt att
forska i rötterna längre tillbaks, för jag har ochså nederländska rötter men
för mig räcker det att ha dom inom mig o "fantisera" om dom!. Dom neder-
ländska rötterna är ochså på min mormors sida! När jag tittar noga på stenen
så ser jag faktiskt min skugga på den!

Det här är utsikten från kyrkogården över Åmmelången. Så mycket mer
är väl inte o säga mer än det som kommer under nästa bild.

Här står jag då och tittar mot kyrkogården. Egentligen skulle jag haft en
liten dator eller anteckningsblock med mig o skrivit ner vad jag tänkte o 
kände just på plats. Men det får gå så här. Jag är väldigt intresserad av
mina rötter. Inte av att räkna upp alla personer, årtal o.s.v. Det är kraften
av dom o "mystiken". Rötterna använder man sig av i nuet som en resurs
och kraftkälla. O egentligen är väl inte det så konstigt, utan dom vad hade
vi väl varit då. 
                      Jag har alltid återkommit till mina rötter ända sen jag var liten.
Speciellt då på närkesrötterna o de utländska. Närkesrötterna går att hänföra
ända sen 1600-talet o då kring Gällersta socken i mil söder Örebro, ca.
                       Sen står jag långt ifrån Freud i min "inställning" till livet. Min "mentor
är den samtida psykiatrikern Carl Gustav Jung o utan egentligen att jag förstått det.
När jag senare har läst om hans begrepp arketyp och funktionerna, tanke, känsla,
förnimmelse, intuition mm, så kan jag skriva under på allt han kommit fram till i
sina läror!