Jan i Närke

           Samma sköna runda idag med cykeln till Snavlunda. Körde ner för grusvägen som leder till ingången till Tjävesta ängar. Tog en runda på ängarna för att pröva hälsenan, gick bra,  känns bättre! Fundera över varför jag alldrig ser några ormar här. Får nog leta mer o inte tro att jag händelsevis skulle stöta på nån huggorm eller snok. Har sett en liten en här som snabbt ringlade över en bro, det är allt! På många år har jag bara sett en snok vid strandpromenaden, en liten huggorm på en grusväg i Tiveden och så den först nämnde. Det är 3 ormar på en massa år. Forsatt funderande på ormarna cykla jag hem igen, åt frukost och ut igen för att plocka blåbär. I hembyggdsparken verkar inte finnas några ormar trots stenbumlingar, stenrösen o lämplig natur. Det enda jag träffa på var en massa bromsar som stacks på armarna. Får inga svulnader av dessa som jag ibland kan få av myggor! Och faktiskt var det en annan man som ochså plocka blåbär. Det hade han gjort i flera veckor sa han! Och så prata jag med en man som kom gående med en Golden. Han plocka mest lingon när det begav sig!

             All right, hoppas ni inte har några fobier mot ormar. Det här är iallafall en huggorm. Den heter Vipera Berus på latin. Blir som störst ca 76 cm och är ju giftig vilket gjort att det väl är "den Onde" bland svenska ormar! Själv har jag stor erfarenhet av denna orm för det fanns gått om den på Farmors hus terass på 40-talet då jag bodde i Örebro. Kommer ihåg att stövlar skulle jag ha på mig då det var varmt. Det var liksom mycket småingångar på sidorna av terassen( byggda av bl.a kalkstensplattor)  o det tyckte ormarna om och många blev ihjälslagna för på den tiden var de inte fridlysta som nu. Den andra stora erfarenheten av denna orm fick jag på sjön (stora) Röknen i Vättern på 50-talet då jag tillsammans med andra skolelever sommarjobba där med att röja skog bl.a. Det visade sig att det fanns en stor lår med lock vid huset där vi bodde och nån snilleblixt fick för sig att den skall vi samla ormar i!!! Så en kväll av de första så gav vi oss ut på ormjakt. Nån måste haft en håv eller liknande för att vi fick ihop en, jja det länge sen, men minst 5 st så har jag inte tagit i ! Alla stoppades i låren med stenar gräs och dylikt som vi lagt dit och locket las över! När vi sen på morgonen öppnade locket så var varenda orm försvunnen! Dom hade antagligen tagit sig ut via en glipa som vi inte observerat o det var ju bra för ingen av oss han bli biten. Att det var huggormar var inget tvivel för där vi var var mitt på ön, iallafall inte nära stranden.

            Det här är en snok, natrix-natrix, och nog är det lätt att ta fel och "anklaga" den för att vara en huggorm. Den blir ibland upp till en meter och håller till vid strandkanter o annat vatten där den fångar groder o fisk bl.a. Jag själv har sett mycket mindre snok än huggorm o det beror väl på att de håller till vid vattnet och försvinner lättare. Dom är bra simmare. Jag har sett nån simma men det är inte lätt att se dom för det enda som syns är huvet o ibland dyker dom! De gula fläckarna på huvudet gör att det går att skilja snoken från en huggorm men många snoka blev säkert ihjälslagna i onödan. Men alla ormar är idag fridlysta. För några dar sen hörde jag på radion att det verka vara mycket huggormar i år som bl.a. höll till på golfbanor. Några golfare hade blivit bitna!

              Sen har vi den mest sällsynta av Sveriges 3  ormarter, hasselsnoken( kopparormen är en ödla). Jag har mig veterligt alldrig sett en hasselsnok som är minst av aterna! Olika uppgifter på storlek,60 cm ca? Den finns i Bl.a. Skåne o kring Vättern, Östergötland o Blekinge. I tät vegetation  bl.a. Hasselsnoken  ganska lik huggormen men har runda pupiller i stället för sneda. Den torde ochså blivit i hjälslagen i onödan och är mycket sällsynt och kanske hotad. Har inga gaddar. Den lever på kopparödla o andra ödlor men lär ochså ,hör och häpna, äta huggormar vars gift den tydligen är immun mot. Kramar ihjäl sitt byte o håller det i nacken!
                       Skulle jag ha någon favoritorm så är det väl hasselsnoken men att få se nån, ja då skall man ha tur. Jag får kanske börja ägna mig att "snoka" efter ormar. Dom här är ju ganska små och ofarliga trots huggormens gift. Blir man biten av en huggorm skall man givetvis uppsöka lasarettet! Däremot skulle jag inte vilja stå öga mot öga med en kobra. Det är nått helt annat!!!
       Fakta Wikipedia, hasselsnok.se och självupplevt. Foton : Wikipedia Common , Marek Zezcepanek., lena.smuligt.com Ola Jennersten och ngnfoto.blogg.se