Jan i Närke

                   Ja, minsann. Men tån är betydligt blåare än fotot visar! I går blev jag så irriterad över att en av mina favoriter Roger Federer förlora mot Nadal i finalen i Madrids Mastersturnering i tennis att jag i min upphetsning slog höger lilltå i stolsbenet! FY.. vad det gjorde ont!
              Där jag i morse drog gymnastikskorna på mig förstod jag att nån motionsrunda till fots inte var att räkna med. Vad gjorde jag då? Jag tog cykeln o gav mig iväg mot Tjälvesta Ängar, ett naturvårdsreservat ca 8 km norr Askersund!

                 Sen jag kommit till parkeringen låste jag cykeln och gav mig haltandes iväg mot min favorit -och filosofistubbe en km bort på ängarna, längs en av sjöarna som man går vid  på 50-100 meters avstånd ungefär om man vill få lite utsikt Denna bäck rinner till sjön som heter Kyrksjön. Jaa, detta naturreservat är unikt i Sverige och uppstod under inlandsisen tid och när den smälte så blev naturen "inrättad" så att säga med rullstensåsars hjälp! Googla så får ni läsa mer!

              Jaa, efter ett tag kom jag till Kyrksjön och det gick bättre att gå! Kroppens eget bedövningsmedel, endorfin kanske hjälpte till. Jag är säker på att vi människor har bra nytta av detta för djuren verkar ha det enligt undersökningar! 

Efter ett tag så kom jag till min "inpinkade" favoritstubbe. Gröngölingarna hade varit på den ännu mer efter sin jakt på myror. När jag cyklar hit till området lite mer planerat så brukar jag ha massäck med mig. O då sitter jag här o filosoferar!!!

 O den här utsikten har jag från stubben. Sen på sommaren är det ju varmare än idag o mera grönska för allt verkar ha blivit lite försenat. Trädens blad har inte kommit så långt ännu!
               Ingen människa mötte jag här och inga djur eller ormar såg jag! Fåglarna var tysta förutom en hackspett som hackade ganska tyst på en trädstam. Nån skrek ochså. 
            Här är ju givetvis ett paradis för snokar men det kanske var för kyligt  för att de skulle visa sig?
                 Här är  många sällsynta växter o bäverhydda fanns det vid en annan sjö förra året. Men dit gick jag inte. men nästa gång så! Vad som förvånar mig är att jag på dom tiotals gånger som jag besökt detta område, vår som sommar, har jag knappt sett en enda människa. Det tycker jag är märkligt !!!
                  Men jag har haft kompisar med mig och systrar och svågrar ochså nån gång 
      Sen gav jag mig hem vid 11-tiden. Tänk vad en blåslagen tå kan få en att hitta på!
               I morgon blir det boule om vädret tillåter!